Det senaste halvåret
Påskpresent
Fick den här fina från min kära syster i påskpresent för att ha en sak ytterligare att förvara i flytta hemifrån lådorna. Är överförtjust i blått just nu och kan se mitt drömsovrum framför mig redan nu! Kan inget annat än längta till den dagen jag får inreda mitt egna lilla krypin. Är en smutta avundsjuk på storasyster som fått göra det nu under våren. Men men, tiden går fort och innan jag vet ordet av är det min tur!
Nu, fixa en ny spotify lista och sen läggdags. Imorgon börjar allvaret igen!
Ensamtid när den är som bäst
Att vara ensam hemma ibland kan vara något av det bästa som finns. Passade på att laga god mat, en cider på det och så en ben&jerry's till efterätt. Underbart!
Det är dags att våga lätta på hjärtat.
Flera gånger om har jag funderat på hur jag ska börja skriva utan att komma fram till något bra. Det kändes som det var dags att förklara var jag hållit hus och bloggen kändes som ett perfekt ställe att få lätta på hjärtat. De gånger jag fotograferat det senaste halvåret är lätträknade och går nog att räkna på mina händer, till och med kanske bara på en av dem. Fotografering har varit något jag brunnit för, något som fått mig att må bättre. Men när inte ens viljan till att göra något man älskar finns där, då är det något som är fel. Det här är min verklighet.
Panikångest, skam och rädsla är vad mitt liv bestått av det senaste halvåret. Känslan av att inte ha kontroll över sin egna kropp är skrämmande. Många gånger har jag på fullaste allvar trott att hjärtat ska hoppa ur bröstkorgen och att jag vilken sekund som helst kommer sluta andas. Oavsett vad jag gjorde innebar allting en sak, rädsla. Rädsla för mig själv, rädsla för ångesten och alla symptom som följde med. Att börja hyperventila, svettas, skaka, få hjärtklappning, fruktansvärd magont och så mycket mer. Tankarna jag hade gjorde inte saken bättre, det blev värre. Svetten rann, händerna skakade och något av det värsta var den fruktansvärda ensamkänsla som kom så fort jag kom utanför dörren. Panikångest när jag åkte buss, var på bio, när jag gick mellan två platser, när jag var hemma hos någon, när jag sov över hos någon, panikångest när jag inte visste var närmsta toa fanns. Vissa saker som jag kämpar för att klara av än idag.
Min första tatuering, att aldrig glömma bort att andas och att ständigt påminna sig själv, ta kontroll, det är mitt liv.
Till en början undvek jag allting som innebar fara för mig. Jag satt hemma, grät, försökte sova, kom med ursäkter och fortsatte att gråta och blev mer frustrerad över sömnproblemen jag tillslut fick. Klart jag stannade hemma, jag ville inte dö av den skrämmande känsla som varje gång brusades upp inom mig så fort jag gick utanför dörren. Det spelade ingen roll hur många personer det var runt om mig i biosalongen, jag var där helt ensam och hjärtat slog som en tickande bomb. Det kvittade om jag hade familjen med mig, jag var där helt ensam och det kändes varje gång att om vilken sekund som helst kommer jag gå sönder.
Mitt alarmsystem satte igång och istället för att kämpa emot flydde jag för att komma undan min kropps reaktion. Ångest i form av en panikattack i sammanhang som var väldigt svåra att fly ifrån. Jag kunde sitta i mitten av biosalongen, jag såg alla runt om mig, men ingen var egentligen där. Jag kom ingenstans, kom jag inte därifrån skulle jag dö. Jag var tvungen att fly från faran. Handlingen i filmen mindes jag aldrig någonting av. Allt jag mindes var alla tunga och snabba andetag jag tog och alla hårda och snabba slag mitt hjärta slog.
På grund av allting som tidigare hänt och som jag varit med om fick jag hjälp, en förklaring om varför jag kände t.ex. den ensamhet som alltid kom. Alla situationer kopplade jag till alla de tuffa saker jag varit med om som i sin tur utlöste panikångest och satte igång min kropps alarmsystem. Jag förnekade att jag mådde dåligt men tillslut hörde jag mig själv säga att jag inte klarade det själv längre. Jag var rädd för mig själv och förstod ingenting av vad som hände med mig. Ska det vara såhär? Förtjänar jag att må såhär?
Varje dag har varit en kamp och än idag är vissa saker otroligt jobbiga. När man går igenom saker, formar det oss, det påverkar oss. Både negativt och positivt. Jag är starkare än någonsin och jag vet precis vem jag är. Men alla dåliga minnen kommer alltid kvar. De saker man går igenom sätter spår allra längts in i kroppen, där bara en tanke kan sätta igång alla känslor. Jag har inte haft någon ork, ingen lust. Jag minns inte en glad stund som jag hade i höstas. Men nu har jag äntligen börjat le igen. Jag kanske inte kommer kunna njuta av att se den där filmen på bio än, eller kunna slappna av när jag är hos vänner på ett tag. Men det gör inte längre ont. Jag kan kontrollera det, jag kämpar igenom de jobbiga stunderna. Även fast jag måste gråta ibland.
Jag har ett mål just nu och det är att så småningom kunna lägga energin på att ha kul istället för att ångesten ska suga all energi ur mig. Jag har som mål att i höst kunna flyga och åka utomlands med min syster. För det finns inte alls på min "jag klarar av" lista just nu. Jag ska göra någonting bra utav det här och hjälpa andra. Ångesten ska inte få ta över mig, det är min tur att ta tillbaka kontrollen. I sommar kommer jag jobba inom hemtjänsten och kommer därför åka runt mycket. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var rädd för panikångesten, för rädd, det är jag. Men jag ska göra det ändå, jag ska ta mig igenom sommaren för att jag vet att det kommer gynna mig i slutändan.
Jag ska klara det här, för det kommer göra mig ännu starkare vilket kommer ge mig möjligheten att hjälpa andra med liknande problem. Vi är inte ensamma. Det kommer göra ont och vara kämpigt ibland, tårarna kommer komma. Men jag kommer låta dem göra det. Och blir det kämpigt får det vara det. Jag ska en gång för alla vinna över panikångesten. Jag låter artikeln nedanför tala om det jag vill säga med det här inlägget och min historia ni just läst är en av alla följder det kan få. Och till alla er som kämpar där ute, jag tror på er, det är ni som är starka.
"Varje morgon finns det barn som går till skolan och genomlider en dag till i helvetet. De misshandlas, hånas, dödshotas. Vidrigast av allt: Skolan har blivit mobbarnas borg, rektorerna mobbarnas riddare. Som gör de osynliga barnen ännu mer osynliga. Låtsas att de inte finns. Smiter sitt ansvar. Skäms skolan. Så kan vi inte ha det." Artikel tagen ur aftonbladet, läs resten här.
Gamla linköping
För ca 2 veckor sen hade jag ett önskemål om att åka till gamla Linköping som är hur mysigt som helst. Kika in i massa mysiga butiker och avslutade dagen med glass vid kanalen.
Våffelfrukost
Startade dagen med en kortpromenad med Buster sedan tog jag mig tid och lyxade till det med våfflor till frukost. Hemmagjorda dessutom! Mums! Nu ska jag strax iväg och klippa mig. Får se om något resultat kommer upp på bloggen. Kram!
Doftljus med smak av vanilj
La mig tidigt igår, såg ett antal greys anatomy avsnitt, klappade hunden som låg nere på sängkanten och drömde och tände mina doftljus som luktar vanilj. Hur skönt är det inte att bara vara?
Nikon D7100
Hädanefter kommer jag fota med en Nikon D7100, äntligen fick jag råd att köpa en ny kamera och jag är helnöjd.
Sommarstugan
Spenderat lördagen i sommarstugan, sol bad och bruna ben. Finns inget bättre. Lillen har badat och grävt i stranden och skött sig galant. Han blir så glad när han får springa lös. Kom hem för några timmar sen med hela kroppen full av myggbett men det kan det vara värt.
Hästholmen
Lunch i hästholmen, nu spöregn och mys med Buster.
Stora drömmar blir lite större här
Doftljus
Eftersom det spöregnat hela dagen och nu med så passade jag på att tända lite doftljus, finns nog inget mysigare ibland än regn och tända ljus. Sitter och pysslar med lite bilder nu, ni ska få se snart. Om ca en timme ska jag iväg till Mia och Rocky så buster får busa lite!
Studentfotografering imorgon!
Min fina syster för 2 år sedan
Imorgon ska jag följa med till motala och fota lisa som tar studenten. Ska fota utspringet och sen porträtt när vi är tillbaka i vadstena igen. Ska bli hur kul som helst och det ska bli kul att få en liten utmaning! Nu ska jag fixa allting för imorgon och sedan mysa ner mig i soffan! Kram på er ♥
Mjuk äppelkaka
Här har ni receptet på min favoritäppelkaka:
Receptet kommer från tidningen matmagasinet
Smet
* 200 gram smör
* 2 dl socker
* 4 ägg
* finrivet skal från ½ citron
* 1 ½ tsk bakpulver
* 4 dl vetemjöl
Fyllning
* 4 syrliga äpplen (jag brukar ta ett extra)
* 2 msk socker
* 2 msk socker
* 1 tsk mald kanel
* 1 tsk nystött kardemumma
Tillbehör
* florsocker
* lättvispad grädde/vaniljsås
1. Sätt ugnen på 175 grader. Smörj och mjöla en bakform. ( 24-26 cm i diameter)
2. Rör socker och smör poröst. Rör ner äggen ett i taget. Rör ner citronskalet och bakpulvret blandat med vetmjölet. Bred ut hälften av smeten i formen.
3. Skala, kärna ut och tärna äpplena. Fördela äppelbitarna över smeten. Strö över socker, kanel och kardemumma. Täck till sist med resten av kaksmeten.
4. Grädda i nedre delen av ugnen i ca 50 min. Sikta florsocker över den kalla kakan och servera!
Hopptävling
Var iväg igår och kolla när bettanbus och frida hopptävlade. Premiär för buster också, han var så duktig! Gick banan med massa andra hundar, skällde inte, sov i bilen hela vägen.
Snart kommer Mia hit med Rocky så dom ska få busa av sig lite, jag har också bakat den goda äppelkakan jag pratade om förra helgen. Recept kommer upp snart!
Älskar blått
Snart kommer mormor, morfar, farmor och farfar hit för att fira min älskade mamma och min älskade pappa. Vi ska äta gott och som pricken över i har jag bakat en äppelkaka som jag tänkte lägga upp receptet på här senare ikväll om jag får tid.
Var iväg igår och handlade lite nytt och idag har jag på mig en fin sjal från lager 157 som jag tänkt ha till skinnjackan sen. Har börjat gilla blått mer och mer nu. Ge mig en garderob fullt med blått tack!
Blått, vitt och rosa
Lite smådetaljer av det som jag har på mig idag, så fint med blått, vitt och rosa ihop. Pikén är från hööks, tro mig, hur skön som helst och snygg till vardags. Har en likadan i rosa! Vita byxor från serious sally och såklart mobilväskan som jag hittade på jula.
Ska snart iväg och fira farmor som fyller år idag, buster ska med så hon lär bli överlycklig. Ska bli gott med farmormat! Ha en skön söndagseftermiddag/kväll ♥
Måndagsmys
Fick för mig att baka scones så här på måndagskvällen, smakade gott kan jag säga! Det är så mysigt att komma hem till en hund som är hur glad som helst över att se en. Alltid någon som alltid är glad över att se en. Nu ska vi ta igen oss och bara mysa framför tvn, sånt väder!
Njuter av solen
Efter en skön långpromenad i skogen så tog vi igen oss i solen en stund, men började blåsa kallt så nu är vi inne och tar igen oss istället. Ska lägga mig i sängen och läsa, lite småstressad över flera småuppgifter som ska in i veckan...
Smile
Kom hem för ett tag sen efter en skön promenad med buster i stan vid vattnet. Han hälsade på flera stycken och vi stannade och busade med en annan hund på vägen. Han är så duktig! Har försökt fota självporträtt idag men det gick åt skogen. Hatar att stå framför kameran och sjukt svårt att få det som man vill med stativ. Ska försöka fota lite med josefine imorgon så ska försöka så hon knäpper några åt mig.
Ikväll blir det mys med min käre far framför smartare än en femteklassare. Imorgon blir det en sovmorgon sen upp och ta långpromenad med hunden min. Idag fick jag sova ända till 10 och behövde inte gå upp en enda gång inatt förutom vid tio i sju imorse då pappa var ute. Hur skönt som helst!
Ha en mysig lördagskväll ♥
